Gatumusikanterna skyr inga medel i kampen om slantarna. Det senaste tecknet på ett hårdnande musikklimat är att indianerna efter 25 år med El Condor Pasa, nu vidgat sin repertoar med ytterligare en låt. Numer spelar man även My Name Is Luka - även den med förinspelat ackompanjemang. Sitter man i busskuren utanför Åhléns flyter My Name Is Luka understundom ihop med La Cucaracha från det närliggande östeuropaterritoriet. Ibland när vinden ligger på hörs även toner från det mobila och synnerligen aggressiva Tico Tico-gänget. östeuropaterritoriet som har omringat Stora Torgets indianer har i dagsläget fyra sektorer, samtidigt som man pressar Säkkijärven Polkka mot allt ödsligare områden västerut. Jag önskar att dessa rivaliserade etniska grupper en dag ska spela sida vid sida i harmoni. Kanske kan man en dag enas om en enda låt som hela Uppsala ska få lyssna på året om. Och kanske, kanske kan man lära sig fler än hälften av den låtens ackord.
Jag röstar på My Name Is Luka
