Man förväntar sig krossade speglar hemma hos en fet.
Men de hänger alltid där de ska. Speglarna blottar hemligheten bakom det överflödiga fett som aldrig reducerats – fettet vållar mindre psykiskt lidande än man skulle kunna tro.
Ibland är de guldpläterade, de där speglarna. Man förväntar sig bakgrundsljud där tuba och trombon skildrar de feta där de rör sig i sina lägenheter. Men brassektionen drunknar i svensktopp.Till glaskross och trombon-glissandon faller de och späcket pulvriserar möbler. Sen tar de sig aldrig mer upp, tänker man.
Men det gör de alltid. De reser sig ur rasmassorna, vaggar obekymrade iväg mot sina kylskåp.
En gång gjorde man ett TV-program med feta människor. Man matade dem med nyttig mat - och de smalnade.
Men de hänger alltid där de ska. Speglarna blottar hemligheten bakom det överflödiga fett som aldrig reducerats – fettet vållar mindre psykiskt lidande än man skulle kunna tro.
Ibland är de guldpläterade, de där speglarna. Man förväntar sig bakgrundsljud där tuba och trombon skildrar de feta där de rör sig i sina lägenheter. Men brassektionen drunknar i svensktopp.Till glaskross och trombon-glissandon faller de och späcket pulvriserar möbler. Sen tar de sig aldrig mer upp, tänker man.
Men det gör de alltid. De reser sig ur rasmassorna, vaggar obekymrade iväg mot sina kylskåp.
En gång gjorde man ett TV-program med feta människor. Man matade dem med nyttig mat - och de smalnade.
Men de feta hade en hemlig agenda.
Och när TV-teamets sista gubbe lämnat inspelningsplatsen började de äta dålig mat igen. Utvärderingen ett år senare gav ett nedslående resultat. De feta var nu ännu fetare än de var innan bantningskuren. Det var som om de skulle ha straffat sig själva för att ha brutit mot en grym naturlag om förfall. Det ser inte bättre ut när man summerar en långsiktig behandling av sexdårar, törstiga eller barn med särskilda behov. Fettet är bara mer påtagligt. Och omgivningen kan följa den fetes hopplöst stillastående kamp.
Men ibland verkar det som om vi alla sitter där vi sitter. Att vi bara temporärt tar oss från vår guldsits eller bajsdyna, beroende på vilken plats naturen har gett oss. Och snart sitter man där igen – och inte ens guldsitsen är helt ren. Bestående förändringar kräver en hotbild. En läkare som skrämmer skiten ur en. Ett outhärdligt självförakt. En skämtspegel som gör en fetare, levern lite mer svullen och penis deformerad i spegelns konkava veck. Därifrån brukar vägen till förändring vara kort. Fast inte ens då finns några riktigt bra garantier.
