RED SOVINE - TEDDY BEAR

Ett referat av Teddy Bear som låg etta på Billboard Hot Country Singles 1976.

Pojken Teddy Bear anropar från sin döda pappas lastbilsradio, som i ett desperat försök att komma i kontakt med pappan på den andra sidan.
Istället svarar en snäll lastbilschaufför.
Teddy Bear berättar att han saknar åkturerna med lastbilen. Han är också ledsen för att han inte kan hjälpa sin mamma, då han är rullstolsbunden.
Lastbilschauffören styr sin 18-wheeler mot Teddy Bears hus, för att bjuda på en åktur. Det visar sig att socknens alla lastbilschaufförer hört det gripande samtalet, och gemensamt slutit upp runt Teddy Bears kvarter. Inte ett öga är torrt.

Kort efter Teddy Bear sjunger Diana Williams in uppföljaren Teddy Bear´s Last Ride.I sången dör Teddy Bear till följd av sin sjukdom. Vid begravningen är alla lastbilarna på plats.

Red Sovine verkade inte helt nöjd med att man dödat hans karaktär,
och spelade in Little Joe. Lastbilschauffören rullar vidare och hittar en hemlös jycke som han döper till Little Joe.
Little Joe trivs verkligen i lastbilen.
Men en stormig natt kraschar dom, och lastbilschauffören svimmar. Som tur är lyckas Little Joe dra ut honom ur det brinnande vraket. Han överlever, men har mist sin syn.
Nu kan han aldrig mer köra lastbil.
Han får bo i ett rum hos sin bror. Brodern har köpt honom en splitt ny lastbilsradio, eller C.B. som den heter på amerikanska. Detta för att han ska kunna behålla kontakten med sin gamla kollegor.
Teddy Bear som mirakulöst tillfrisknat kommer hem till honom en dag. Han har tränat upp Little joe till ledhund.
Och utanför är gatan full av brummande lastbilar.

Jag väntar fortfarande på en spelfilm baserad på låtarna.

KONTAKTER

Ett mord är allt som krävs för att en människa ska slippa fortsätta kallas Kreti Och Pleti.
Och när den tyske kannibalen Armin Meiwes efterlyste någon som ville bli uppäten, fick han 400 svar. Minst ett av svaren var seriöst.
Den tunga sanningen är att många hyggliga människor lyckas sämre än honom i sina kontaktförsök.
Ge en människa tre rader kontaktannons, och hon råkar röja flera av sina mindre angenäma karaktärsdrag. Här är de tre vanligast förekommande fraserna, och orden har vägts på guldvåg. Det är resultaten av veckor av tankearbete. Hör här: "Vän av tvål och vatten". Den signaturen fungerade i Lektyr under flera decennier. Den kan översättas till "Jag har duschat och förväntar mig samma av dig".
Snacka om inledningsreplik.
Den brukade kombineras med "100% diskretion",som betyder "Efteråt håller du käft om det här - jag är gift". Och så den lite obehagliga "Inre och yttre stil", vad nu den betyder.
Det här var - och är kanske fortfarande fungerande slogans. En viktig kantbit i gemenskapens pussel. Ett steg närmare att kunna trycka sin darrande och desinficerade näve, in i folksjälens vagina.
Att till sist lära sig tala med bönder, på det både obegripliga och avtändande sätt bönder talar på.

MITT 80-TAL

Alla slutar slå
Radion spelar Brusa Högre Lilla Å
Varje ton är blå
Schaffer tar musiken till en ny nivå

Inget mera bråk
TV visar barnprogram på teckenspråk
Med ett sorgset stråk
TV för de svaga i en ny epok

Planen går i lås
Ån som brusar blir en brun och vidrig sås
Kärleken förgås
Schaffer har en svår och farlig diagnos

Förr var låten fin
Schaffer stänker gula droppar av urin
Dechiffrerad min
Det är åter dags att dränka sig i vin

BOMB JACK (1984)

Som dataspelskonstruktör är det nog lätt att falla för frestelsen att göra en hakkorsbana. För säkerhets skull lägger man den på Level 16, dit inga chefer klarar att spela sig till i första tagen.
Mitt personbästa skulle i dagsläget räcka till en irriterande fjärdeplats på Twin Galaxies rankinglista.

ARBETARKULTUREN SOPAR RENT

Jag minns en gammal Amazon, jag tror den var av årsmodell 1968. Den fick motorstopp bara ett tiotal meter från där jag satt. Ur den strömmade instrumental rock med samplingar av avföring som föll, toaletter som spolade etc.
Amazonen och mannen som satt i den var en del av raggarkulturen.
Den kulturen hade ingen särskilt hög status när jag växte upp. Det var inte ens kultur. Countrydiggarna tillhörde nästan uteslutande socialgrupp tre. Men klockan 00.00 på millennieafton vände det.
”Raggarkulturen är den enda genuina kulturen”, skrev någon på DN.
När Sveriges tyngsta tidning tycker till börjar man förstås rannsaka sig själv och sin egen musikaliska gärning. Man frågar sig varför man åtminstone inte en enda gång samplade ljudet från en pissoar, eller någon som kräks.

Jag förde statistik över den genuina musik som spelades i de 1032 raggarbilar som tog nästan två timmar på sig att passera mig på sin väg till Falun. Tusen objekt är förresten en rätt vanlig siffra när SIFO gör mätningar. Det brukar räcka för att bevisa någonting. Resultatet blir inte helt tillförlitligt med det antalet objekt, men visar dock en tydlig tendens.

Procenttalen (Avrundade)

FÖRVANDLINGEN

Barndomsdrömmarnas topp-två: Superkrafter befäster ledningen, en bit före den om underdrycker som öppnar ögon och hjärtan på oförstående föräldrar. Men en kväll lyser ett par gula ögonvitor med röda strimmor i upp mörkret. Mannen bär t-shirt inköpt på marknad. Motivet: Varg i solnedgång. Han dricker sjuprocentig ljus lager, och påstår att han sitter på det botgörande medlet.

"Du kommer trettiosju år försent", sa jag.
"Men vill du inte veta hur allt kunde ha blivit", sa han
Ett par dagar senare tryckte jag tabletten i min fars näve.
"Vad är det här?", sa han.
"Ta den", sa jag.
"Kommer jag att dö nu?"
"Nej, tvärt om".

Så tappade skriken dynamik, och försvann i ett utdraget diminuendo. Produktionen av fradga avstannade, blev torkade flagor i mungipan som föll - Impulserna var nu under kontroll. De vocala ticsen bestod - det hade bipacksedeln redan förvarnat om - men de levererades i normal svensk samtalston. Tabletten hade gjort sitt jobb, precis som både krokvraket och läkemedelsverket lovat. Det var ett mäktigt förvandlingsnummer. Så var tiden ute, kroppen hade stött bort de sista verksamma beståndsdelarna i ADHD-preparatet. Han frånsade sig naturligtvis fortsatt behandling. Vem har sagt att man ska göra livet lätt att leva, bara för att man vet hur man ska göra.
Jag slängde en blick på mitt gökur. Hans motoriska tics hade ställt till det när han en gång skulle laga de trasiga visarna. Och med kraftigt övervåld och superlim hade han för alltid stoppat tiden på 22.16.