Doktorn Kan Komma

På bilden ser ni Doktorn från Star Trek Voyager. Han är egentligen bara ett hologram.
Men i en episod blir han en firad operasångare på planeten Qomar. Qomaranerna hade nämligen aldrig tidigare hört musik, och Doktorn blir genast världsberömd.
Hans redan stora arrogans och självbelåtenhet växer så det knakar. Episoden slutar med att Qomaranerna istället låter ett av deras egna hologram sjunga inför publik. Det nya hologrammet är en vedervärdig sångare - men det begriper man inte på Qomar. Dom blir helt tagna av dess stora röstomfång, och ju högre i registret han ligger, och ju fler löjliga ljud han utstöter - desto starkare applåder.
Ingen bryr sig längre om Doktorn, som faktiskt var en ganska hygglig operasångare. Han får återvända till Voyager, rymdskeppet som aldrig ska hitta hem...
I och med teknikutvecklingen och det framväxande hemmamusicerandet har detta avsnitt framstått som mer och mer profetiskt för varje år som gått sedan det första gången sändes år 2000.

Julpynt i Min Regi

Min egen bostadsrättsförening kontrar med hela 6,8 meter julgran utan belysning på dess norra sida! Har som gammal styrelseledamot fortfarande vissa kontakter i föreningen.

Dagens Sång

I Eddie Meduzas Den flänge saxofonisten från 1975 sjunger han om en släkting
Som fölorat en fot i kriget. Krigsskadad och fetlagt, men av någon anledning ändå vältränad, bestämmer han sig för att ge bort sin saxofon till Eddie Meduza. Man kan anta att han tappat sitt musikintresse i sviterna av den förlorade foten.
Eddie Meduza försöker spela saxofon, men det låter inte bra på en gång - vilket gör honom arg. Hans logik är att bege sig till sin handikappade släkting för att ge honom stryk.
Här var Eddie Meduza före sin tid, och 35 år efter hans debut kan man konstatera att tiden fortfarande inte riktigt hunnit ikapp...

Döv-TV tänjer gränser

Barnkanalen sände häromdan en repris där Döv-TV gjorde den gamla norska folksagan Bockarna Bruse från 1840. Men jag såg bara två bockar istället för tre, som det ska vara! Hade det någonting med basparingskrav att göra? Hade någon döv ringt sig sjuk, och ingen annan döv funnits tillhands som stand-in? Kände dom att dom utvecklade sagan genom att avveckla en bock?
Förklaringen är sannolikt den vanliga i dessa sammanhang: När man gör tv för barn med nedsatt hörsel är det liksom inte så noga att det blir bra.

Dagens Film

Det enda vi kommer att minnas av Ingemar Bergman om 100 år, är en ca 10 sekunder lång knullsekvens med Jarl Kulle, samt Börje Ahlstedt som släpper skitar. Ingemar Bergman visste inte att han som konstnär måste undvika porr och skit. Inte för att det nödvändigtvis blir bättre så - men därför att sådant tenderar att överskugga allt annat. I hans fall hela hans konstnärskap. Åtminstone på sikt.

Back To Mommy's Inside

Back to the future är en ruskig historia om en kille som träffar en vetenskapsman som byggt en tidsmaskin. Tillsammans reser dom från 1985 tillbaka till 1955, där killen träffar på sin mamma som ung.
Men det skulle han inte ha gjort.
Mamman blir nämligen otroligt kåt på honom, och killen (som spelas av Michael J Fox) tvingas fly för att komma undan sin mamma och slippa knulla med henne. Som om inte det vore nog hotas han samtidigt av ett gäng som vill ge honom stryk. Skrämd av de delvis outtalade, men väl underförstådda hoten om att bli tvångsknullad av sin mamma, samtidigt som ett gäng – där en av killarna har 3D-glasögon - spöar på honom (Vem diktade ihop den här vidriga historien), flyr han mot nåt som ser ut som en säker död. Men det slutar lyckligt - mycket beroende på att mammans kåthet så småningom stillas, och att han lyckas ge gänget stryk - men också på att killen - sin pressade situation till trots - lyckas uppfinna rock’nroll och ta sig tillbaka till 1985.

Nån hade uppfunnit denna fejkade mailadress före mig...

Julpynt i Kommunens Regi

Först trodde jag det var en installation av en konstnär med syfte att provocera.
På sina ställen saknas nämligen belysning hela 4 meter upp i granen. Men samma grej 8 år i rad?
Det visade sig vara Uppsala Kommun som låg bakom pyntandet. Granen står på Brantings Torg i Uppsala